

nå ja... det är väl bara att ta nya tag
Parkeringsboten kom på min födelsedag,
och tvättstugetiden var tagen — igen.
Elpriset steg och besiktningen blev "tvåa på bromsarna"...
vad det nu är,
min vän.
Grannen har byggt något bygglovsbefriat som skuggar min enda tomat.
Och Systemet stängde tre minuter före
— jag stod där med tomglas och pant.
(med pant!)
Det är som det är,
och det blir som det blir,
man får ta det som det kommer,
gjort är gjort!
Det ordnar sig, det löser sig,
det kunde varit värre
— ingen ko på isen — fast kon har visst gått bort.
Man får bita ihop,
man får va' glad för det lilla,
imorgon
är en ny dag — tyvärr. (tyvärr!)
Semestern blev regnig, förstås,
hela veckan, och sen kom solen — på måndagen,
klart.
Pollen i maj och vabruari i februari,
och ryggen sa upp sig helt utan förvarning...
i fart.
Jag köpte en bokhylla,
"enkel att montera" — det fattas en skruv och en sida är
sne'.
But mamma sa alltid: "man ska inte klaga — det finns dom
som har det värre...
typ vi." (typ vi!)
Man ska inte måla fan på väggen.
Man ska inte väcka björnen som sover.
Borta är bra — men hemma är bäst,
fast diskmaskinen läcker och det droppar från spisen.
Skam den som ger sig.
Lagom är bäst. Och den som väntar på nåt gott...
får vänta. (får vänta!)
Det är som det är,
och det blir som det blir,
allt som kan göras är gjort
— typ! Det blir bra till slut — och är det inte
bra, så är det inte slut
— så det så!
Häll upp lite mer,
ta en sjua i skrubben,
för livet
är hårt... men kaffet
är varmt! (kaffet är varmt!)
(talat, uppgivet nöjt) Nä.
Man får väl vara tacksam.
...Vi fortsätter. Vad ska man göra.