No track playing
Start playback to see track details here.
(hummmm) Jag frågade yeshuaa varför vägen blev så lång,
varför mörkret följde varje steg jag tog.
Varför hjärtat fick bära så mycket sorg,
när allt jag ville var att hitta hem.
Då talade Han i tystnaden: Jag har sett varje tår,
jag har känt varje sår.
Du gick aldrig ensam,
även när du trodde det.
Vi står tillsammans, vi står som en.
När världen skakar står vi fortfarande kvar.
Vi står tillsammans, vi står som en.
Med vänskapens ljus framför oss är vi aldrig ensamma.
Jag frågade Gud varför smärtan blev min lärare,
varför han lät mig vandra i natten längre än dagen.
Han sade: En dag ska jag sända dig tillbaka,
till den som gått vilse i mörkret.
Och du ska visa den mörka vägen,
för du har gått den själv.
Nu ser jag spåren av nåd,
genom allt som gjorde ont.
Varje prövning blev en karta,
ritad i din hand med en kniv hand.
Du lät mig gå genom mörkret
så jag skulle lära mig ljuset.
Du lät mig känna smärtan så jag skulle förstå de sårade.
Och när Du sänder mig tillbaka,
går jag inte för att falla.
Jag går för att bära hopp till någon som tappat sitt.
Vi står tillsammans, vi står som en.
Under himlen, utav smärtan ,
Tar vi emot nåd.
Vi står tillsammans, vi står som en.
Och Du är med oss,
ända till tidens slut.
Vi står tillsammans. (hummmm)